Idag är det onsdag. Och jag är hemma. Rätt så trist och ångestframkallande. Som alltid när jag är hemma från jobbet. Jäkla duktig-flicka-syndrom.

Har sovit så förbaskat dåligt den senaste tiden. Vilket har resulterat i huvudvärk och illamående, och knasiga magkänslor. Googlade lite på hur det kändes igår kväll, och fick massa träffar på förvärkar. Kan vara så, eller så är det något annat. Hur som höll det inte i sig så värst länge, så det var ju bra! Nu är det bara huvudet och resten sv tröttheten i kroppen som ska bli bra.

Det som ändå kan få det att kännas rätt bra med att vara hemma, är att lillkillen rör sig mer än på jobbet. Och mycket rörelse = välmående bebis. Och min chef och kollegor är väldigt förstående och tycker att det känns jobbigt att veta att jag tvingar mig iväg till jobbet fast att jag känner mig dålig. Så de tycker jag ska hålla mig hemma istället.

Kan inte fatta att det bara är 2,5 månader kvar. Längtar! I morgon går jag in i vecka 30. "Bara" 10 veckor kvar. Må de gå undan! Känns som att det är en del kul i februari för en gångs skull. Födelsedagskalas för min älskling och även för hans sis. Magnus Uggla med fina vänner. Och sist men inte minst ska första bebisen i familjen Johansson födas. Det längtar vi till allra mest den här månaden.