Det här var mig en trevlig kväll. Jag släpade mig till Sats för ett spinningpass. Lite småsen sådär, höll på att halka x antal gånger på vägen dit. Väl där slår jag mig ner på cykeln, lite förväntansfull sådär. Det visade sig att det var en härlig instruktör. Väldigt pepp, och omtänksam, och lyckades ändå köra slut med en. Jisses vilken mjölksyra jag hade på slutet. Han var bra på så sätt att istället för att säga "nu står vi upp och cyklar, och så sätter ni er ner när ni inte orkar" så sa han "om ni orkar nu så ställer ni er upp". Så det var liksom hela tiden så att man kände sig duktig som orkade alla extragrejer liksom. Fast det var tänkt så! Mycket smidigt lur det där.

Och på väg hem från gymmet stoppar en kille mig på gatan, och frågar om inte jag känner Fredrika. En tjej jag umgicks mycket med på högstadiet. Så börjar vi prata lite, och han var supertrevlig. Han tränar också på Sats så vi lär ses igen. Så himla trevligt initiativ fastän att jag inte träffat honom på över 8 år!

Sen är jag också glad över en underbar sak. Vi får tillökning i slutet på maj. En liten skruttig, gosig, lurvig valp!
Gud så jag längtar! Kommer bli en fantastisk sommar. Det känner jag på mig.